Grön vätgas
En ny energibärare på Åland
Väte är världens lättaste grundämne och används idag inom en rad innovativa lösningar. Tack vare den gröna vätgasens låga koldioxidutsläpp har den blivit eftertraktad som bränsle. När den gröna vätgasen nyttjas tillsammans med ny bränslecellsteknik är värme och rent vatten de enda utsläppen.
Vätgasens olika färger
Energilagring i vätgas, istället för i exempelvis batterier, ökar förutsättningarna för att lagra energi i större mängder samt över längre tidsperioder.
Vätgasen är således ett ypperligt komplement till bland annat sol- och vindkraft, eftersom den kan användas för att jämna ut effekttoppar samt lagra överskottsenergi. Eftersom vätgas kan tillverkas med hjälp av just sol- och vindkraft, kan de tillsammans utforma en livscykel.
Vätgasen kan alltså produceras med hjälp av förnybara energikällor. Då kallas produkten för grön vätgas.
Så kallad blå vätgas är på många sätt ett mellansteg i övergången mot helt förnybar (grön) vätgas. Blå vätgas framställs med hjälp av naturgas, men cirka 90 % av dess koldioxidutsläpp kan tas tillvara, vilket skiljer den blåa från den så kallade gråa vätgasen. Grå vätgas framställs också med hjälp av naturgas men alla utsläpp släpps ut i atmosfären. Idag är grå vätgas det förmånligaste alternativet och det vanligaste.
Vätgas tilldelas alltså en färg enligt vilken energikälla som används för produktionen. Man talar också om svart vätgas (kolförbränning), brun vätgas (ligninförbränning), rosa vätgas (kärnkraft), turkos vätgas (metanpyrolys) och gul vätgas (lite olika definitioner, oftast solenergi).
Med vit vätgas syftar man på naturlig vätgas, som finns lagrat i gasform i jordskorpan. För tillfället finns det ingen gångbar metod för utvinningen av vit vätgas.
Varför passar grön vätgas bra på Åland?
Sjöfart står i dagsläget för omkring 70 % av Ålands totala koldioxidutsläpp – bland Ålands cirka 6700 öar trafikerar många skärgårdsfärjor. Om man således lyckas byta ut importerade fossila bränslen mot lokalproducerade förnybara, är man på god väg mot ett koldioxidneutralt samhälle. Tack vare Ålands goda vindförhållanden kan förhoppningsvis grön vätgasproduktion konkurrera med fossilbaserad bränsleproduktion.
Var står vi idag på Åland?
På Åland finns än så länge inte någon aktiv vätgasproduktion. Det finns inte heller några vätgastankstationer i våran infrastruktur.
Vad är på gång just nu?
År 2020 gjorde Flexens en genomförbarhetsstudie över att producera grön vätgas på Åland. I studien skulle den gröna vätgasen användas i bränslecellsfärjor i Ålands skärgård. Projektet kallas Power2AX och grundar sig som namnet indikerar på Power-to-X, det vill säga att med hjälp av elektricitet framställa till exempel bränslen såsom vätgas.
På grund av en rad nya teknologier som behöver implementeras, beräknas Power2AX projektet vara klart tidigast år 2024.
Vilka utmaningar har vätgasen?
En viktig utmaning är att öka produktionen av grön vätgas, eftersom den släpper ut lägre andel växthusgaser än exempelvis blå- och grå vätgas.
Vätgasen är även dyr att producera, men utvecklas för att bli mer kostnadseffektiv. För att detta skall lyckas krävs att bland annat vindkraftkapaciteten byggs ut kraftigt, vilket å andra sidan kommer att resultera i dyra anläggningskostnader.
Inom förvaring av vätgas finns också diverse utmaningar att tackla.
Varför behövs bidrag till den gröna vätgasen?
Än så länge är grön vätgas ett kostsamt bränsle i jämförelse med till exempel diesel. Bidrag behövs således för att det skall vara gynnsamt att implementera grön vätgas i skärgårdstrafiken.
Kan du göra något själv?
Inom vätgassektorn finns det tillsvidare inte mycket en privatperson kan göra. Implementeringen av vätgastankstationer och därmed också vätgasbilar i trafiken har nämligen inte kommit så långt.
Man kan alltid genom engagemang sprida ordet om hållbara lösningar och stöda de aktörer som är aktiva inom utveklingen av exempelvis grön vätgas.
Tips: Dela länken till denna sida bland dina kolleger, kamrater eller bekanta. Berätta för dem varför du tycker att vätgas är viktigt eller intressant.