Bioenergi och avfallsbaserad energiproduktion

Bioenergi bygger in flexibilitet i Energiekosystemet

Avfall, biomassa, biogas och andra biobränslen är lättare att lagra än el. Möjligheten till lagring gör elproduktion baserad på biobränslen möjlig att reglera. Därför är bioenergi ett bra komplement till sol- och vindenergi och en viktig flexibilitetsresurs i Energiekosystemet.

Åland har en begränsad tillgång på lämplig biomassa och inom Smart Energy Åland anser vi därför att bioenergin ska användas där den passar bäst – för värmeproduktion och eventuellt i trafiken.

Hur fungerar bioenergi?

Bränslen baserade på bioavfall, trä- och annan växtbaserad biomassa kan användas till både värme- och elproduktion, antingen genom förbränning via förgasning eller genom rötning till biogas. Även annat så kallat brännbart avfall kan användas som råvara vid förbränning och förgasning. Biobaserade bränslen kan också användas i trafiken, det finns redan idag lösningar för konvertering av olika avfallsströmmar till fordonsbränsle.

Varför passar bioenergi bra på Åland?

Tack vare de korta avstånden behöver lokalt producerade biobränslen som flis eller bioavfall inte transporteras långa vägar.

Vilka utmaningar finns med bio- och avfallsbaserad energi på Åland?

Bio- och avfallsbaserad energi har en måttlig potential på Åland på grund av begränsad tillgång till lämplig biomassa och små mängder brännbart restavfall. Vår tanke inom projektet Smart Energy Åland är därför att styra den tillgängliga bioenergin till de användingsområden där den ekonomiskt sett passar bäst, det vill säga i värmeproduktion och eventuellt även för begränsade lösningar i trafiken, till exempel sophämtningsbilar eller bussar.

Hur förhåller sig produktionskostnaderna för el producerad via biogas till andra produktionsformer?

Elproduktion med biogas som bränsle är dyrare än dagens marknadspris för el, och också dyrare än vind och solproducerad el. Bioenergi kan i dagsläget vara lönsamt om exempelvis en bondgård har tillräckligt med bioavfall för en anläggning i lagom skala, och kan använda elen för eget bruk, eftersom man då sparar in överföringsavgifter och elskatt.

Produktion av värme genom förbränning av flis är konkurrenskraftig idag.

Användning av lokalt producerade biobränslen (biogas och biodiesel/etanolbaserat bränsle) i trafiken är en möjlighet i liten skala, men tillgången på sådant bränsle är alltför begränsad för att ensam utgöra lösningen på koldioxidutsläppen från den sektorn.

Var står vi idag på Åland?

ÅCA, Orkla Ab och Lotsbroverket har egna biogasanläggningar. De två förstnämnda använder energin som värme i sina egna processer medan Lotsbroverket producerar el för eget behov. Det brännbara avfallet som produceras på Åland exporteras för förbränning i Sverige. Mariehamns fjärrvärmenät värms delvis med flis i en anläggning som också kan producera el.

Varför behövs bidrag?

Biogas kostar mer att producera än priset på motsvarande fossila bränslen idag. Därför blir en biogasanläggning i vanliga fall lönsam bara om samhället ger stöd till investeringen eller driften.

Vad är på gång just nu?

Det har länge talats om en större biogasanläggning som kan processa allt bioavfall som uppstår på Åland. Under hösten 2019 stod det klart att Svinryggen Deponi Ab kommer att bygga ett biogasverk med avsikt att producera både biogas samt biogödsel.

Vidare så har Mariehamns energi har en investering på gång i ytterligare en fliseldad värmepanna.

Biodiesel har införts i vissa trafiklösningar, vilket behandlas närmare på sidorna som diskuterar transporternas roll i energiekosystemet.

Energiekosystemet på Åland

Läs mer om fokusområdena och varför vi har valt dem på respektive undersida.