Energilagring
Vi behöver lokala lösningar för lagring av energi
Eftersom de förmånligaste sätten att producera förnybar el, sol och vind, inte går att styra enligt förbrukningen måste Energiekosystemet också innehålla system för lagring, som ger oss tillgång till el också när solen inte lyser och vinden inte blåser. I dagsläget fungerar framför allt Sverigekabeln som ett väldigt flexibelt ”virtuellt batteri” i vårt elsystem. Om vi vill bli 100% självförsörjande på förnybar energi måste vi i framtiden också ta fram lokala lösningar.
Fluktuationerna i Ålands egen produktion av förnybar energi från sol och vind kommer även i framtiden att vara stora. Samtidigt gör övergången till förnybara energikällor både i Sverige och Finland att kablarna inte alltid kan erbjuda den flexibilitet som behövs. Därför måste vi i det åländska Energiekosystemet ta fram lokala lösningar för lagring av energi.
Om vi dessutom kan erbjuda flexibilitetsresurser i form av energilager till den svenska och den finska marknadens framtida behov uppstår också intressanta affärsmöjligheter.
Vilka lagringsformer passar på Åland?
För att visa hur framtidens 100 procent förnybara energisystem fungerar planerar Smart Energy Åland att demonstrera olika lagringslösningar redan nu. Till lösningar som kan demonstreras räknar vi:
- Batterilagring – både stora batterier i elnätet, och mindre enheter i enskilda fastigheter är möjliga och skall demonstreras.
- Pumpkraft – konventionella vattenkraftverk samlar vatten i en sjö eller reservoar på högre höjd. Därifrån skickas vattnet nedåt för att driva en turbin som genererar el. Pumpkraftsanläggningar har både en övre och en nedre reservoar. Vattnet lagras i en övre reservoar och skickas via en turbin till den nedre behållaren när el behövs, till exempel när solen inte lyser eller vinden inte blåser. I en pumpanläggning kan vattnet pumpas tillbaka till den övre reservoaren när det finns ett överskott av energi.
Källa: Pumped Hydro - Svänghjul – tekniken går ut på att energi används för att accelerera ett hjul till hög rotationshastighet. Ju mer energi, desto snabbare rotation. När energi extraheras ur systemet minskar rotationshastigheten. Systemen kan göras mycket miljövänliga och är ett effektivt sätt att lagra energi som potentiellt kan användas i såväl bilar som i stora elnät.
- V2G eller Vehicle-to-Grid – batteribilar laddas från elnätet, men kan också balansera och stabilisera belastningen i nätet genom att ge tillbaka, till exempel ta ström då det är billigt och återföra då priset är högt.
- P2X eller Power-to-X – innebär att energi förvandlas till bränsle i olika gas- och vätskeform, som sedan kan lagras för framtida användning.
Allra förmånligast är det att lagra energi som värme, vilket också ska inkluderas i demon. Tyvärr finns det ännu inga ekonomiskt vettiga lösningar för att omvandla värme till el med tillräckligt bra verkningsgrad. När det produceras mer el än konsumenterna använder är det redan nu ofta ekonomiskt motiverbart att utnyttja el för att producera värme och kyla, även i anläggningar som normalt drivs med andra bränslen. Det är också relativt förmånligt att lagra energi genom pumpkraftverk, men tyvärr har vi på åland inga stora höjdskillnader (förutom den begränsade volymen i Nyhamnsgruvan) som skulle möjliggöra effektiva pumpkraftverk i stor skala.
Hur skall lagring bli lönsam för den som erbjuder lagrad energi?
Eftersom framtidens 100% förnybara energisystem behöver investeringar i lagringskapacitet behöver marknaden en ny tariffstruktur som möjliggör en intjäningsmodell för den som erbjuder lagrad energi till marknaden. Vi kallar denna nya marknadsplats för en flexibilitetsmarknad, som skall testas inom ramen för Smart Energy Åland.
Den som har elvärme med någon form av lagringsmöjlighet kan redan nu tjäna en liten slant genom att köpa el till spot-pris och stänga av värmen när elen är dyr.
Var står vi idag på Åland?
I nuläget finns egentligen ingen möjlighet att tjäna pengar på att erbjuda lagringskapacitet till energimarknaden på Åland. En privatkund som kan utnyttja lagring i kombination med egen energiproduktion (en så kallad prosument) kan spara in överföringsavgifter och skatter genom egen lagring av energi, men oftast inte tillräckligt för att betala tillbaka investeringen.
Varför behövs bidrag?
Eftersom de flesta formerna av energilagring idag är väldigt dyra (batterier, svänghjul, Power to X) behövs bidrag för att förverkliga en demonstration av möjligheterna med den nya teknologin.
Vad är på gång just nu?
Det finns i nuläget inte några konkreta projekt planerade för energilagring på Åland.