NYHET

Högskolepraktik – en win win lösning

“Vi kan inte lösa våra nuvarande problem genom att använda samma typ av resonemang som vi använde när vi först skapade dem.”

Dessa kloka ord är en utav de många anledningar till varför Smart Energy Åland och Flexens tror starkt på att inkludera unga studenter i vårt arbete för att ställa om Åland till ett smart och flexibelt energisystem.

Skulle vi enbart utgå från den gamla skolan skulle vi endast ha lösningarna som är av det slaget och därmed direkt omoderna.

Smart Energy Åland siktar på att ta morgondagens lösningar till nutid, och för det krävs morgondagens sinnen!

Under sommaren 2019 hade vi den stora glädjen och förmånen att ta emot två stycken skarpa och dedikerade studenter från Uppsala universitets civilingenjörsprogrammet i energisystem. 

Läs mer om vad de gjorde nedan!

Joacim Toivonen, 21 år från Mariehamn

Jag har arbetat med ett projekt att göra en flexibilitetsmarknad på elektricitet på Åland. På en flexibilitetsmarknad skall det som privatperson vara lönsamt att vara flexibel när det gäller energianvändning. 
 
Om man t.ex. har en Powerwall kan man sälja flexibiliteten att skicka ut den elen man har lagrat på batteriet till elnätet då det är brist på el eller ändra sin konsumtion av el under vissa tider på dygnet för att lätta på den totala användningen av el i nätet. 
 
Det är elleverantörer och elnätsägare som är intresserade av detta då det blir svårare att hålla ett stabilt elnät med mera vind- och solkraft i elmixen som är svårare att beräkna när den ska producera.
 

Edvard Nordlund, 22 år från Mariehamn

Jag har jobbat med tre olika projekt under sommaren men fokuserat främst på vilka möjligheter som finns med vätgas som energibärare.
 
Vätgas är speciellt intressant som långtidslagring av energi, då batterier inte klarar av att lagra elen under en längre tid, t.ex. över årstiderna. Vätgas räknas som en förnyelsebar energi om den skapas från överskottet som uppstår från förnyelsebara källor el i en process som kallas elektrolys. 
 
Energin lagras sedan i vätgasen och kan konverteras tillbaka till el genom en bränslecell då energin ska användas. Nackdelar är att processen har relativt låg verkningsgrad men den erbjuder istället hög flexibilitet!
 
Gasen kan produceras när elanvändningen på nätet är låg, för att sedan förbrukas då elanvändningen är hög. På så sätt minskar man så kallade effekttoppar och undviker det allt mer ökande problemet där elnätet blir överbelastat. Detta sker till följd av den ökande elektrifieringen som pågår i vårt samhälle, men även på grund av den ökande andel energisystem som inte kontinuerligt producerar el, så som vindkraft och solkraft.
 
Vätgas är ett mycket intressant alternativ för tung transport och för Åland kunde det vara en möjlighet för att göra mindre färjor helt förnybara i och med att de enda restprodukterna som fås när vätgas konverteras till el i bränsleceller är vattnen och värme.
 
Batterier är tyvärr inget bra alternativ för färjor med hög motoreffekt och lång körtid då vikten snabbt blir begränsande och rutter över 20 minuter kan redan bli svåra. Nackdelar med vätgasfärjor gentemot batterifärjor är att de är betydligt dyrare i drift och att distributionen av vätgas är en utmaning.
 
Säkerhetsmässigt kan vätgasen vara lika säker som traditionella drivmedel bara den hanteras korrekt. 
 
De andra projekten jag jobbat med har varit simuleringar för solparker med ekonomiska kalkyler och elproduktionsanalyser. Därtill har jag undersökt en innovativ lösning inom värme och kylning för byggnader. Lösningen består av 2 kilometer djupa borrhål, där man även ska kunna lagra energi i form av värme över säsongerna.sk

Vill du också göra praktik hos oss, få en värdefull merit och praktisk livserfarenhet vid ett av de största pågående projekten i Norden?

Hör av dig till oss!

Ålands första vindkraftverk, Preciosa

Sprid gärna vidare

Share on facebook
Share on twitter
Share on google
Share on linkedin
Share on whatsapp
Share on email