Hela sädeskornet har ett värde för Mats Häggblom, där både skal och kärna används i förädlingen av ekologiskt spannmål. En resurs som tidigare återfördes till jordmånen har nu ett varmt värde hos spannmålsjordbrukare i Saltvik.
Just innan grusvägen till Germundö skymtar man en anspråkslös spannmålstork och hall. Men det som döljer sig bakom plåtväggarna är en så briljant lösning att den känns självklar när man väl hör om det.
Föregångare och visionär
Att jobba cirkulärt och holistiskt är långt ifrån obekant för den ekologiske spannmålsodlaren Mats Häggblom. Han har över 23 år gedigen erfarenhet av ekologisk odling. Sedan tonåren är han väl förtrogen med tjusningen i att odla de grödor som med största sannolikhet bidragit till gemene ålännings frukost, fika eller kvällsvard. Spannmål, närmare bestämt havre, vete, emmer, råg och mången fler sorter därtill, har passerat genom Mats spannmålstork och sorteringsmaskin.
Redan som 16-åring visste han att det var lantbruk som gällde och efter studier vid Lantmannaskolan i Jomala samt en praktisk maskinutbildning i Jakobstad har Mats odlat spannmål. I början odlades åkrarna konventionellt, men efter en tid sadlade han om till ekologisk odling. Han började med att lägga om hälften av åkrarna till detta. Det var nervöst i och med att marken binds upp i 5 år, men efter de tre första åren konstaterade han att det gick ju riktigt bra! Så pass bra att han idag odlar samtliga åkrar ekologiskt och samarbetar med flera andra bönder och lantbrukare på Åland.
”Klart att jag var lite nervös de första åren, det var många som höjde ögonbrynen och ifrågasatte hur klokt det var. Men så är det ju med allt nytt och obekant! Man måste våga gå sin egen väg ibland för att hitta nya lösningar.”
Inget går till spillo
De flesta, om inte alla, som odlar ekologiskt spannmål levererar sin skörd till Mats tork och sorteringsmaskin. När allt är torkat och sorterat levereras det till Överängs Kvarn eller till kvarnar på fastlandet.
Det som blir över efter att sorteringsmaskinen gjort sitt är skal samt sädeskorn som inte håller måttet. Kort sagt det som inte är tjänligt för matproduktion. Allt detta tas tillvara på och läggs i en silo intill spannmålstorken. Luften som torkar spannmålet värms nämligen upp av just spillmaterialet. Det tar runt 8 timmar att torka en omgång nyskördat spannmål och när torken väl är igång kör man dygnet runt, vilket kräver en par man att sköta.
Under 2009 investerade Mats med stöd från EUs landbygdsutvecklingsprogram (LBU) i en automatmatad förbränningsugn på 350 kW. Principen är densamma som hos en vanlig pelletspanna, bortsett från att pelletsen bytts ut mot spillet från sorteringsmaskinen. Detta innebär att även det som inte duger till mat fyller en funktion i matproduktionen, ett praktexempel på cirkulär lösning med förnyelsebara energimedel!
Ekonomiskt och ekologiskt hållbart
Den nya förbränningsugnen och spillmaterialet har ersatt den gamla oljebrännaren och därmed en årlig förbrukning av 10–12 m3 brännolja. Spillmaterialet har alltid funnits men har tidigare komposterats. Att det sedan 10 år använts som värmekälla innebär att Mats ersatt 100–120 m3 brännolja. Detta innebär i sin tur att 25–30 ton koldioxid från förbränning av fossila bränslen ersatts med förnyelsebart sedan 10 år, tack vare ett energismart och ekonomiskt drag.
Tidigare värmde han även bostadshuset med spillmaterial och överloppshavre, men den pannan är nu ersatt med bergvärme även om den uppvärmningen i sig fungerade bra.
”Man måste tänka på den egna hållbarheten, i synnerhet som lantbrukare – man ska orka med mycket och räcka till.”
Utrymmer för optimering
Den nästa energibesparande åtgärden Mats vill ta itu med är att installera en värmeväxlare för att ta vara på all värme som bildas i torken. Han har även planer på att tilläggsisolera torken för att undvika att ”elda för kråkorna”.
Vidare har han ett långtgående och stort energiintresse, där han aktivt följer med i ny teknik och innovation. Att upprätta en eller flera vindsnurror står högt på listan av visioner, så även solpaneler och ett mindre vätgasverk för lagring av energi.
Nästa gång du handlar åländska eko-havregryn eller hemvetemjöl, så handlar du en fullt ut klimatsmart, närproducerad och cirkulär produkt.
Bra för dig, magen, Åland och miljön. Och för Mats också då, såklart.
