Med havet som värmekälla

För blotta ögat ser det ut att vara helt vanliga växthus. Men under jordbäddarna döljer sig en energismart och briljant lösning. Värmeslingor, som värmts upp av havsvattnet i en närliggande vik på ön Simskäla i den åländska skärgården.

Mikael Lundell, ute på Simskäla som är cirka 10 km öster om huvudön Vårdö, har sedan starten 1994-95 odlat grönsaker i sina växthus. Tidigare odlingar med dill och persilja fylls nu med rädisor, salladslök, potatis och bladselleri. En gröda som varit med sedan starten och nu återkommit är kinakålen, en bekant bladgrönsak på de åländska matborden. Växthusen är igång året runt och sysselsätter som mest tolv personer, varav sex är boende på ön.

Vi backar tillbaka till 2007, när brodern Magnus Lundell återvänder till sin barndoms ö. Mikael hade då redan odlat i växthus 12 år och länge gått i tankarna om att göra växthusen energieffektivare. Rätt stora mängder brännolja användes för uppvärmning av växthusen, dåligt för både plånbok och miljö. Efter ett första försök att värma växthusen med hjälp av luft-vattenvärmepumpar, kom den nyligen hemkomne brodern Magnus med idén om att konstruera en havsvärme-anläggning.

Vi funderade ett kort slag på bergvärme, men här ute behöver man inte gå långt för att hitta en bra källa till energi. Havet är vår närmsta granne

Berättar Mikael medan vi vandrar mellan de många växthusen. Sedan de byggde havsvärmesystemet med hjälp av stöd från EUs Landsbyggdsutveckling (LBU) program har fler växthus tillkommit och produktionen utökats.

Hela 98 procent av det som odlas här exporteras till Finland, då ungefär 2 procent är tillräckligt för att mätta den åländska marknaden med Mikaels nischgrödor. Som exempel exporteras närmare 20 ton rädisor till Finland från Simskäla varje år.

Magnus planerade arbetet och gjorde de uträkningar samt ritningar som krävdes för ansökan för havsvärmeanläggningen. Därtill kom även tillstånd från Ålands Miljö- och Hälsomyndighet med tillåtelse att placera ut kollektorslangarna i den närliggande havsviken. Slutresultatet blir en smått vidunderlig succé ur ekonomisk, teknisk och ekologisk synpunkt.

Mellan 80–90 procent av den värme som växthusgrödorna kräver står idag havet för. Detta innebär att man ersatt över 100 ton brännolja av den årliga förbrukningen med förnyelsebar energi. Oljepannorna finns kvar, men används endast i nödfall om köldknäppar slår till.

Systemet fungerar så gott som felfritt. Någon enstaka driftstörning har varit något filter som krävt rengöring, men i övrigt löper allt på. Driftkostnaderna är låga, även om initialkostnaden var stor. Oavsett så har Lundells med sitt nya värmesystem kunnat förlänga sin odlingssäsong och ökat produktionen.

Karg skärgård med prunkande växthus

Slingorna i markbäddarna håller en temperatur på mellan 30–40 grader Celcius, vilket är en lämplig temperatur för den typ av specialgrödor de odlar på Simskäla. Odling av tomat och gurka kräver högre temperatur och är även mer känsliga för temperaturskiftningar.

IMG_20190627_150739

Salladslöken skördas upp till tre gånger innan plantan gjort sitt. Man snittar helt enkelt av lökstjälken och efter någon vecka har nya blad vuxit fram. Detta innebär att man kan få ut en större skörd utan att behöva skola upp nya, bearbeta jordarna och vänta på att plantan blivit stor nog att ge skörd.

Det är kanske svårt att föreställa sig, men här går det 25 stycken slingor, vardera 800 meter långa, ut i havet. Det ligger alltså 20 kilometer slingor ute i viken vid Simskäla.

Slingorna är utlagd i en loop, fyllda med en vatten-sprit blandning enligt samma princip som jord-/bergvärme. Kallt vatten åker ut i slangen, värms upp av havet och tillbaka in i värmeväxlingssystemet.

Värmeväxlare – inte så krångligt som man kan tro

Rörtemperaturen i växthusen är inställd på 30-40 grader Celsius, vilket normalt ger en lufttemperatur på 10-15 grader under höst, vinter och vår. Även om havet är långt under den önskvärda rörtemperaturen på upp emot 40 grader, så kan värmepumparna omvandla det relativt kalla havsvattnet till önskad högre temperatur och fördela den i växthusens värmerör-system. Vid riktigt låga temperaturer kan en shuntventil ytterligare pytsa in värme från den gamla oljepannan.

Principen med havsvärme är densamma som hos jord- och bergvärme, skillnaden är  att man slipper borra hål i berget samt att havsvärmens temperartur pendlar mer. Eftersom kollektorslangarna till största delen ligger relativt grunt, på 1-5 meters djup så kyls havsvattnet ganska snabbt ner under hösten för att under vintern ligga på 0-2 grader. 

Det är ändå en fullt tillräckligt hög temperatur för att ge förmånlig värme under de kallaste vintermånaderna. Under våren värms havsvattnet snabbt i den grunda viken, vilket gör att systemet är speciellt energieffektivt under våren. Under sommarmånaderna behövs ingen extra energi tillföras alls, då är det enbart solen som värmer växthusen.

Havsvattenvärme fungerar även utmärkt för egnahemshus nära havet. Mikael värmer även sitt privata hus på det sättet och även här är slingorna placerade i en relativt grund havsvik, där slingorna är nedgrävda på det allra grundaste området.

Sol, vind och vatten

När hösten kommer och fuktiga, kyliga vindar drar fram, används växthusens havsvärme till att torka upp luften och på så vis undvika mögelbildning på grödorna.

Värmepumparna i sig är effektiva och ger 4 till 6 gånger mer värme-energi än den el-energi de förbrukar. Icke desto mindre behöver de en hel del el-energi och det gör även de växtbelysningslamporna som finns monterade i ett av växthusen. Men även här har bröderna Lundell planer på att bli mer energismarta.

”Vi har funderingar på att resa ett 800 kilowatts vindkraftverk. Så just nu finns två vindmätare utplacerade på Simskäla, under 1 års tid, för att utröna lönsamheten i ett sådant projekt”

Så nästa gång vi besöker Simskäla kanske ytterligare ett gott exempel står och bidrar till en energismart och självförsörjande skärgård.

Sprid gärna vidare

Share on facebook
Share on twitter
Share on google
Share on linkedin
Share on whatsapp
Share on email