Författare: Berndt Schalin, vd Flexens Oy Ab & Christian Pleijel, energipionjär från Kökar
Publicerad i Tidskriften Skärgård nr 3/2021
Skärgården är en föregångare i omställningen till energisystem som fungerar helt och hållet på förnybara källor. Ett gott exempel är det arbete som gjorts på Åland, som har en ambitiös klimat-och energistrategi. Den lilla kommunen Kökar är redan på god väg att bli en förebild för hela Europa.
Ösamhällen har stora utmaningar med energiförsörjningen och har därför blivit intressanta som pilotområden för nya lösningar. Öar har ofta svaga eller obefintliga förbindelser till elnäten på fastlandet (som leder till frekventare elavbrott), de är beroende av fossila bränslen för trafiken till och från öarna och variationerna i förbrukningen mellan sommar och vinter är stora. I många fall är också energin dyrare än på fastlanden.
Åland har en ambitiös klimat-och energistrategi. Man satsade tidig på en utbyggnad av vindkraft. För några år sedan tog man det framsynta beslutet att inleda ett samarbete inom strategisk forskning och utveckling i Finland. Samarbetspartnern är cleantech-klustret CLEEN, numera Clic Innovation. Projektet har lett till grundandet av ett projektutvecklingsbolag specialiserat på energilösningar för ö-samhällen. Detta har genererat en lång rad intressanta pilotprojekt på Åland, samlade under initiativet Smart Energy Åland.
Till förnybar energi räknas sol-, vind-, bio- och geotermisk energi. Ur ett ösamhällsperspektiv är det intressant att dessa till stor del kan produceras lokalt och därmed öka självförsörjningsgraden. För att möjliggöra högsta möjliga andel av förnybar energi i systemet, måste en stor del av energin produceras med väderberoende sol- och vindkraft. Då krävs nya lösningar för att lagra energi och smarta styrsystem – inom Smart Energy Åland jobbar vi bland annat med pumpkraftverk, höggradig värmelagring och vätgasprojekt. Åland har varit en föregångare på vindkraft med storskalig produktion sedan 1994. Efter att den nya vindparken i Långnabba på Eckerö tas i drift nästa år kommer 65 procent av den åländska elen att produceras lokalt. Det är en väldigt hög siffra i internationell jämförelse.
Ur ett öperspektiv är vätgasen extra intressant, eftersom den kan produceras lokalt och är ett utmärkt bränsle för färjtrafiken som idag orsakar ösamhällenas största koldioxidutsläpp. Om vi ser på Åland som helhet står trafiksektorn för 60 procent av alla koldioxidutsläpp, här står sjötrafiken för 37 procent av utsläppen. Vi har identifierat liknande fördelning i de flesta ö-samhällen.
Vi ålänningar utgör en del av en unik och skör miljö, där småskalig samhällsutveckling, stora ekosystem och kloka tekniklösningar ska vara i balans.
Att våra öar är ideala för att testa nya energilösningar visades på ett seminarium ordnat av EU-programmet Clean Energy for EU Islands i Pargas i oktober förra året. Kökar med sitt bobarhetskoncept och energiprojekt är ett ypperligt exempel på samverkan mellan lokalsamhället, Kökar kommun, konsulterna på företaget inom hållbara energilösningar Flexens, forskarna på Teknologiska forskningscentralen VTT och den europeiska gemenskapen.
Exemplet visar att också en liten ö kan ha stora drömmar – och göra verklighet av dem.
Kökar har beviljats mer än en miljon från EU och landskapet för att bli en fossilfri ö, vilket kan stå som ett uppmuntrande exempel för även andra öar och skärgårdsområden. På Kökar skall till exempel skolans oljepanna bytas ut mot en lösning som inkluderar ett värmelager som kan laddas med el från solpanelerna på taket när de producerar mer el än skolan behöver.
För att hitta de nya, hållbara energilösningarna behövs personer som känner till sin ö och som kan samverka med personer som kan energi och som vet hur EU fungerar.
Det finns kännbara EU-bidrag att ansöka för bland annat utveckling av vätgassektorn som kan komma väl till hands.
