Det enorma vita klotet intill ÅCA har knappast undgått den observante pendlaren som åker längs Godbyvägen. Kanske de även noterat högarna med träflis som ligger precis intill dessa. Vad många dock inte vet är att dessa två olika tingestar hör ihop på ett finurligt sätt.
Ålands Centralandelslag (ÅCA) grundades 1921 och ägs av de åländska mjölkbönderna. Totalt 17 mjölkgårdar levererar regelbundet mjölk från knappt 2000 kor till ÅCA, som sedan förädlar den vidare till en minst sagt imponerande bredd av produkter. ÅCA är ett relativt litet mejeri, men exporterar ändå en ansenlig del, bland annat till Sverige och Finland.
Under de senaste åren har man jobbat hårt för att få till stånd de kriterier som kvalitétscertifieringar kräver, för att trygga leveranser av högkvalitativa och smakrika produkter. Några av ÅCA:s produkter är exempelvis KRAV-märkta, Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.
Grön ekonomi och helhetstänk
ÅCA satsar även på fortbildning inom hållbarhet för sin personal och sin produktion. Den senaste uppdateringen gäller förpackningarna för flytande produkter som bytte utseende. Dessa har uppdaterats med skruvkork, vilket gör att hållbarheten på produkten förlängs samt att mer av produkten oftast kan användas. Själva korken är tillverkat av vegetabiliska polymerer. Genom åren har förpackningarna blivit tunnare än de tidigare var, så att det går åt mindre material vid tillverkning. Även barriärerna består idag av förnyelsebart material i stället för fossilt som tidigare.
De tidigare plastbägarna för exempelvis crème fraiche och gräddfil bytte också skepnad och består numera av kartong med en tunn plastfilm.
”En av de största hållbarhetssynderna är matsvinnet. Som stolta matproducenter gör vi allt vi kan för att förhindra att bra mat hamnar i soporna eller hälls ut” berättar Hans Wickström, mejerichef vid ÅCA.
Biprodukt blir energiresurs
Att tänka hållbart och minska på svinnet är något som ÅCA utmärker sig i. För mer än 15 år sedan började man fundera på vad man skulle kunna göra med vasslen som uppstår i samband med ostproduktionen.
Vassle är en biprodukt som uppstår i samband med osttillverkning och det är inte små mängder det handlar om. Till 1 kg ost går det åt cirka 10 kg mjölk, där 9 kg vassle uppstår som biprodukt. Något som varken är ekonomiskt eller ekologiskt lönsamt om den inte kan användas.
”Tidigare så har vi transporterat bort detta som mat till grisfarmar. Men i och med att dessa blir allt färre och inte finns i närområdet behövde vi komma på något annat vi kunde göra med vasslen”
Det blir ungefär en tankbil vassle per dag och därmed dyra omkostnader samt avgasutsläpp, då vasslen måste fraktas bort från Åland. Lösningen lät sig inte dröjas, men tog ändå flera år att planera och genomföra. Lösningen stavades biogas.
Att framställa biogas av endast vassle är inte cykeltur i medvind och nerförsbacke. Det hela började 2005 när det beslutades om förprojektering, det vill säga att man undersökte möjligheterna till att upprätta ett biogasverk. Det tidigare Ålandsägda bolaget Goodtech samarbetade med tyska Envirochemie för att bygga biogasverket med rötkammare specialiserad för vassle. Men även när verket stod klart så krävdes det en tid innan produktionen kom igång.
”Man måste lära känna sin reaktor. Den kräver rätt pH, temperatur och måste ”matas” med rätt saker vid rätt tidpunkt”, berättar Bengt Johnsson kvalitetssamordnare vid ÅCA.
I ett tidigt skede blev det klart att ÅCA skulle samarbeta med Jomala kommuns satsning på fjärrvärmeverk med flisförbränning (en form av bioenergi). Man gjorde således en gemensam och mycket lyckad satsning på gemensam infrastruktur.
De bägge verken byggdes intill varandra och stod klara 2010. De är ett skolboksexempel på hur två olika förnyelsebara resurser lyfter varandra. Biogasverket förser mejeriet med över 90 procent förnyelsebar värmeenergi, ytterligare energi kan hämtas in från flisverket. De gånger biogasverket genererar mer värme än mejeriet behöver, så går detta ut i Jomala kommuns fjärrvärmeverk.
Grön energi är ekonomiskt och ekologiskt smart
Värmen som uppstår från förbränningen av biogas används av ÅCA till driften av mejeriet. Tidigare värmdes detta med 300 m3 brännolja årligen. Som jämförelse så drar ett normalstort hus runt 1–3 m3 per år, vilket motsvarar ungefär 10.000-30.000 kilowattimmar (kWh) el om det omvandlas till uppvärmning.
Vidare har ÅCA inte längre något behov av att transportera vasslen bort från Åland. Tidigare körde man 12.000 ton vassle årligen bort från Åland, vilket motsvarar tankbilstransporter på mer än 73.000 km.
”Vi skickade en lastbil nästan varje dag med färjan” berättar Hans.
Renare avloppsvatten och cirkulär ekonomi
Ett mejeri producerar stora mängder avloppsvatten från processerna med en varierande smutsighetsgrad under dygnet. Eftersom det sista steget i biogasanläggningen är en reningsanläggning, så förs avloppsvattnet från processen dit och bearbetas för lägre utsläpp till det kommunala nätet. Resultatet är även ett jämnare utflöde till nätet av avloppsvatten.
När det material (substrat) som lagts in i reaktorn brutits ned av mikroorganismer och metangasen (biogas) tagits tillvara på, blir det som är kvar ett ypperligt jordförbättringsmedel. Och med ens är kretsloppet slutet!
