Qvidja gård och Q power förenar 1400-talets hederliga lantbruk med framtidens moderna tekniker. Strax utanför Pargas slingrande landsvägar och långa rader med växthus, återfinns Finlands bäst bevarade slott från 1400-talet, Qvidja gård. Det medeltida slottet, med en historia där bland annat Gustav Vasa figurerar, har en gedigen historia som bondgård i och med det mullrika landskapet som omringar det.
Kungligheterna må vara en del av historien, men bondgården lever i allra högsta graden och har tagit jordbruket till en helt ny nivå.
Qvidja gård vilken är drygt 850 hektar stor, köptes 2014 av Saara Kankaanrinta och Ilkka Herlin. De omvandlade gården till ett pilotområde med fokus på cirkulärt jordbruk som befrämjar biologisk mångfald. Man gör bland annat stora satsningar på att återvinna näringsämnena inom jordbruket, öka mullhalten med genom att binda kol och begränsa utsläppen till det närliggande Östersjön.
På ägorna bland de 30-talet historiska byggnaderna, strövar boskap och hästar fritt enligt en betesmarksrotation. De betar markerna och håller naturlandskapet öppet, vilket främjar förekomsten av bland annat Apollofjärilen.
Energi och näring i flertal former
Gården producerar, utöver de traditionella lantbruksprodukterna, andra generationens biogas (metan, CH4), eller som Q Power valt att kalla den; biometan. Faktum är att gårdens värme, el, gödsel och trafikbränsle kommer från egen bioenergi! De förnybara energikällor som nyttjas är sol, träflis, biogas, biometan och gengas, där samtliga har framställts på gården.
Biometanen utvecklas av företaget Q Power, vilka är en del av Qvidja gård. Q Power har utvecklat och håller på att förfina en produkt som kombinerar det bästa från förgasningsteknik i kombination med bakterier, vilka har förmågan att bilda metangas.
Andra generationens biogas
Genom att hetta upp träflis (spillmaterial från skogsbruk) under särskilda förutsättningar där temperaturen och syrehalten regleras, unviker man att träflisen förbränns samt att skadliga tjäroljor uppstår. Processen kallas förgasningen och bildar huvudsakligen gengas (kolmonoxid CO, vätgas H2, metan CH4 och koldioxid CO2) men även biokol.
Gengasen i sig går att använda som bränsle (något man gjorde under andra världskriget). Men här stiger Q Powers patenterade teknik in och till sin hjälp har de rutinerade bakterier.
Gengasen leds in ett system där gasen får passera bakterier som älskar höga temperaturer och koldioxid. Under syrefria förhållanden, och med vätgas närvarande, så kan bakterierna omvandla koldioxiden till metangas.
Den är en energität molekyl, som dessutom går att göra om till flytande form (LBG) och är därmed utmärkt som bränsle:
- 1 kg LBG innehåller ca 13,70 kWh energi
- 1 kg LBG motsvarar energiinnehållet i 1,4 L diesel
- 1 kg LBG motsvarar energiinnehållet i 1,1 kg gasol/LPG
- 1 kg LBG motsvarar energiinnehållet i 1,5 L bensin
Källa: Svensk biogas
Hela processen bygger på 100 % förnybar energi, från början, mitten och slutet. Energin som krävs för att driva processen och få upp temperaturerna härstammar från andra förnybara energikällor som exempelvis vind eller solkraft.
En teknik – flera möjligheter
Q Powers förhoppning är att deras teknik ska gå att levereras i sin helhet där samtliga steg ingår. Men det ska även gå att installera slutsteget med de metanproducerande bakterier.
Därmen skulle det vara möjligt att leda ut koldioxid från exempelvis en industri och på så vis undvika utsläpp av växthusgaser. Samtidigt som man skapar förnybart bränsle.
Tekniken kan även stärka upp befintliga biogasanläggningar. Vid torr rötning av biomaterial kan slutmaterialet efter rötning användas som jordförbättringsmedel. Men om detta i sin tur blandas med träflis och förgasas, bildas även gengas och biokol.
Därefter kan slutsteget från Q Powers lösning ta vid. Biogasen från rötningen, kombinerat med biometanen från Q Powers teknik består av exakt samma molekyl, metan, vilken efter kan användas som bränsle.
Men biokolet då?
Biokol är en fantastisk produkt som ökar mullhalten, det vill säga det översta lagret av jordmånen där vi odlar. Det skapar goda grogrunder för växter och goda bakterier, men binder även effektivt vatten och minskar risken för uttorkning och erosion.
Kort och gott, en cirkulär lösning alla i samhället kan dra nytta utav!
