I början av oktober kunde man i medierubrikerna läsa om hur elpriserna stigit med 25 procent. Vad beror detta på och hur påverkas Åland?
Enligt Niko Korpela, energispecialist på Flexens, finns det flera olika orsaker till elprisernas plötsliga stigning. Här har vi ändå sammanfattat stigningens huvudsakliga orsaker.
Inflation – Europas ekonomier börjar återhämta sig efter COVID-19-pandemin. Som resultat ökar efterfrågan och köpkraften på samtliga marknader. Energimarknaden är inget undantag och eftersom Norden är ansluten till den centrala europeiska energimarknaden syns effekterna även här.
Väder – Svensk och norsk vattenkraft har länge varit den nordiska energimarknadens ryggrad. Eftersom nederbörden i år har varit betydligt lägre än vanligt är också de lagrade vattennivåerna i dammarna låga. Detta innebär att det finns mindre billig vattenkraft tillgänglig för vintern, det vill säga då efterfrågan på energi är som högst. Allt detta leder till höjning av elpriser.
Fossil naturgas – Flera centraleuropeiska länder har ersatt koldioxidintensiva kol- och oljedrivna anläggningar med naturgasdrivna anläggningar i balans med vind- och solenergiproduktion. På den senaste tiden har de förnybara energiförhållandena inte varit optimala och det har lett till en hög efterfrågan på naturgas. Priset för naturgas är nu cirka 280 procent högre än för ett år sedan, vilket naturligtvis påverkar energipriser överlag. Då en stor del av naturgasförsörjningen i Europa kommer från Ryssland (38,8 procent år 2018) har detta gett Ryssland en hävstång i förhandlingarna om de införda ekonomiska sanktionerna. Ryssland har meddelat att de inte kommer att höja sin gasexport till Europa och möta den höjda efterfrågan, utan avser hålla fast vid de befintliga kontrakten.
EU utsläppshandel (ETS) – EU:s system för utsläppshandel fungerar som planerat: För att tvinga ned koldioxidutsläppen minskar EU antalet tillgängliga utsläppsrätter varje år, vilket ökar efterfrågan och därmed också utsläppsrätternas pris. För närvarande är elbehovet stort i jämförelse med den tillgängliga utsläppsfria och förnybara, eller den så kallade rena*, elförsörjningen. Detta har lett till att många fossila energiproducenter tävlar om att fylla gapet mellan ren elförsörjning och om att bjuda på de få oanvända utsläppsrätter som finns kvar hos rena energiproducenter. Detta är också delvis en följd på att avvecklingen av kärnkraftverk har prioriterats över avvecklingen av kol- och gaskraftverk i exempelvis Tyskland, Österrike och Spanien. I dessa länder har kärnkraftsmotståndet vunnit över att hålla den utsläppsfria kärnkraften igång tills den helt kan ersättas med förnybar energiproduktion.
Slutprodukten är att de höga energipriserna sannolikt kommer att stanna kvar över vintern, vilket är en period då energiefterfrågan alltid ökar. Låt oss hoppas att vintern inte blir alltför kall, särskilt då det finns en överhängande risk för energifattigdom och brist på tillräcklig uppvärmning i främst Centraleuropa.
För Ålands del är detta ett exempel på orsaker till att bli självförsörjande på utsläppsfri och förnybar energi och att även skapa möjligheter till att lagra energin på kort och lång sikt.
*Med ren energi avses både fossil- och utsläppsfria källor ex. sol och vind, samt koldioxidneutrala såsom bioenergi. Även kärnkraft kan räknas som ”ren” energi då den inte ger upphov till CO2 utsläpp, men kan inte räknas som förnybar.
Vad kan Åland göra?
- Förbättra självförsörjningen genom att öka andelen av lokal, utsläppsfri energiproduktion. För Åland är detta vind och sol huvudsakligen, biomassa som den anses hållbar exempelvis biokol och biogas.
- Minska beroendet av importerade fossila bränslen från utlandet.
- Investera i säsongsbaserade energilager för skapa bättre motståndskraft mot långvariga energipristoppar. Exempel på detta är pumpkraftverk, vätgas, geotermisk lagring.
- Uppmuntra att liknande åtgärder vidtas i grannländerna, främst Norden. Åland har goda möjligheter att verka som en energiambassadör för förnybara energilösningar.
”Åländska elpriset stiger med 25 procent”
David Karlsson, vd vid Ålands elandelslag (ÅEA) berättar i en intervju med Ålands Radio den 6 oktober att man vid ÅEA är tvungen att justera det rörliga priset på grund av den turbulenta marknaden. Detta är som sagt inte unikt för Norden eller Europa, utan finns även på andra håll i världen.
I början av året sänkte ÅEA elpriset med 17 procent och att de ännu har ett väldigt attraktivt elpris trots turbulensen på marknaden. Man eftersträvar att jämna ut fluktuationerna (dvs toppar och dalar i energipriset) över tid för kunden.
Prishöjningen som nu sker motsvarar i snitt 8 € mer per månad, beräknat enligt den genomsnittliga privat konsumenten.
