Text av Alexander Lång
Politisk rådgivare till MEP Nils Torvalds
Publicerad i Nya Europabladet, 2020
I en lekmans öron kan det låta absurt att förvara energi för bruk i ett senare skede efter att den producerats. Men att ha kapacitet att göra det kommer att vara a och o, när det kommer till en framgångsrik övergång till en mer hållbar och förnyelsebar energiproduktion.
I dagens läge är energisystemen uppbyggda så att energikonsumtionen och energiproduktionen möter varandra. Den här balansen är nödvändig för att upprätthålla en stabil och säker tillförsel till elnätet. Energiproducenterna producerar alltså hela tiden lika mycket el som det behövs för att säkerställa tillförseln och spänningen i elnätet. Ifall kapaciteten inte räcker till så importeras elen från andra elnät. I Finland betyder det här i praktiken att elen köps in från den nordiska elmarknaden eller Ryssland.
Vad händer ifall den här balansen rubbas?
Det är inte en helt enkel ekvation att förklara, eftersom det är flera aspekter som kan påverka en sådan rubbning. Rubbningen kan förorsakas av överbelastning eller av för låg spänning. Då hamnar elnätet ur funktion, vilket leder till stora strömavbrott.
Varför är energiförvaring då så viktigt?
Genom förvaringen kommer vi kunna stabilisera fluktuationerna mellan tillförseln och efterfrågan. Energiförvaringen möjliggör att energin förvaras i stora mängder, under olika tidsperioder, från sekunder till flera dagar. Möjligheten till förvaringen kommer också att spela en essentiell roll i övergången till det koldioxidneutrala samhället och ekonomin. Genom att balansera tillförseln till elnätet och spara överskottsenergi, kommer vit kunna förbättra energieffektiviteten samtidigt som det också möjliggör att samhället förlitar sig allt mer på hållbar, förnyelsebar och klimatneutral energiproduktion.
Vad finns det då för hinder att inte i dag direkt övergå till den förnyelsebara energiproduktionen?
Det är just de ovannämnda fluktuationerna som gör det besvärligt. I dagens läge går det inte att trygga att till exempel vind- och solkraft klarar av att producera tillräckligt med energi för att möta en temporärt högre efterfrågan. Solen kanske inte skiner eller så blåser det inte. Då blir det rubbningar och elnätets funktion störs, och i värsta fall så blir det strömavbrott. Energiförvaringen skulle däremot möjliggöra att den lagrade energin matas in i elnätet när den behövs.
Energiförvaringen utvecklas alltså som bäst och det är bara en tidsfråga innan de kommer att börja användas i större skala. Men för att producera dem behövs råvaror i form av nickel, kobolt och litium, samt kemikalier. Och det är något vi i Finland faktiskt har, vi är det enda landet i Västeuropa med koboltfyndigheter. Förutsättningarna för att producera inhemska energiförvaringsmoduler finns alltså i princip redan, det enda som saknas är batterifabriken.
Under de närmaste åren förväntas det byggas 10–20 fabriker i Europa, varav en eller två kunde vara i Finland. Det finns alltså potential att skapa något nytt.
Utöver batterifabrikerna finns det också potential att skapa nytt genom kunskap och helhetslösningar. Något som sker på Åland redan i dag. Demoplattformen Smart Energy Åland, som upprätthålls och verkställs av Flexens Oy Ab, är ett exempel på detta. Projektet som är ett så kallat samprojekt mellan det privata och offentliga, bygger upp och bevisar att det går att skapa ett energiekosystem som till 100 procent drivs på förnyelsebar energi. Åland som testområde är optimalt dels på grund av det egna självständiga elnätet, dels genom självstyrelsens flexibla energilagstiftning, som kan anpassas till nya innovationer och marknadskoncept. Nils Torvalds besökte Flexens och dess kontor i Mariehamn i september 2019.
Smart Energy Åland är som bäst i en operativ fas, det vill säga de valda fokusområdena som har identifierats som fungerande för Åland håller på att tas i bruk. I ett senare skede kommer konceptet att kommersialiseras och kan då säljas till andra EU-medlemsländer.
Hela projektet som sådant har väckt stor intresse på europeisk nivå, både från Europeiska kommissionens sida och från Europaparlamentets håll. I parlamentet utarbetas som bäst dess ståndpunkt för en heltäckande europeisk infallsvinkel på energiförvaring.
Arbetet med betänkandet leds av den österrikiska Europarlamentarikern Claudia Gamon. Hon är också medlem av den liberala Renew Europe-gruppen i parlamentet och representerar det österrikiska liberala partiet NEOS. Svaren på de frågor parlamentet har finns inom Smart Energy Åland. Och genom vissa lyckliga sammanträffanden har en kontaktyta uppstått. Det flexibla energiekosystemet från Åland kommer att fungera som modell för hela EU.
